Blästermedel för varje industriell tillämpning

Vilket blästermedel ger bäst resultat på ert arbetsstycke, i er anläggning? Straaltechniek International levererar alla typer av blästermedel, ofta kallat blästersand, och ger råd om rätt kombination av grit, kornstorlek och blästerprocess. Vi testar detta i förväg i vårt eget blästerlabb.

Vad är blästergrit?

Blästergrit är kantigt, vasskantat blästermedel som blästras mot en yta med tryckluft eller ett slunghjul för att rengöra, avrosta, avlacka eller rugga upp den. De vassa kanterna skär in i ytan och skapar en ytprofil som lack, pulverlack eller metallisering fäster på. I vardagligt tal kallas det ofta fortfarande sandblästring, men riktig sand används inte längre: i Nederländerna är det förbjudet sedan sandblästringsförordningen från 1957.

Motsatsen till grit är shot: runda korn som inte skär i ytan utan komprimerar den. Shot använder ni för ett slätt resultat eller för shot peening. På den här sidan hittar ni båda, eftersom valet mellan grit och shot är det första steget i varje blästerprocess.

Vilket blästermedel för vilken tillämpning?

Valet beror på tre saker: arbetsstyckets material, det resultat ni vill uppnå och den anläggning där blästermedlet används. Tabellen visar de vanligaste kombinationerna. Är ni osäkra? Vi testar det i förväg med era egna arbetsstycken.

Blästermedel för förbehandling före beläggning: rostgrad och renhetsgrad

Ska arbetsstycket beläggas, lackeras, pulverlackeras eller metalliseras efter blästringen, avgör förbehandlingen hur länge beläggningen håller. Två begrepp från standarden ISO 8501-1 är då vägledande: den rostgrad stålet har när det kommer in och den renhetsgrad (Sa) ni vill uppnå efter blästringen. Leverantören av beläggningen föreskriver oftast renhetsgraden.

Sa 2½ är det vanliga kravet för de flesta industriella färgsystem. Ju svårare rostgrad (C eller D), desto hårdare och kantigare måste blästermedlet vara för att även groparna ska bli rena. Mineraliskt grit som korund ger en fin grå, skarp profil och når nästan alltid över Sa 2½; blästrat gods kan dessutom stå längre utan att renheten försämras. Gjutjärnsgrit drar däremot åt sig fukt: gods som har blästrats med det måste snabbt vidare.

Kornstorlek och ytråhet: rätt ankarprofil

Vid blästring slår varje korn en liten grop i ytan och trycker upp materialet runt omkring. Så uppstår ett mönster av toppar och dalar: ankarprofilen. Beläggningen måste täcka topparna och fylla dalarna. Sticker topparna igenom skiktet börjar det snart rosta där. Är profilen för grund fäster beläggningen dåligt och släpper.

Tre egenskaper hos blästermedlet bestämmer profilen:

• Kornstorlek: ett grövre korn ger en djupare profil och arbetar snabbare; ett finare korn ger en jämnare, slätare yta.
• Form: kantigt grit ger skarpa toppar och dalar (en verklig ankarprofil); runt shot ger grunda gropar, som på en golfboll.
• Bulkdensitet och hårdhet: ett tungt, hårt korn (steel grit, 4,5 kg/l) slår djupare än ett lätt (korund, 2 kg/l) vid samma kornstorlek.

Tumregeln: välj det finaste korn som fortfarande ger den föreskrivna profilen. Grövre än nödvändigt kostar mer blästermedel, mer färg för att fylla de djupare dalarna och mer blästertid. Den föreskrivna profilen anges oftast i beläggningens tekniska datablad, uttryckt i µm eller som fin, medium eller grov enligt ISO 8503. Kornstorlekar anges enligt SAE J444 (steel shot och grit, till exempel G25 eller S330) eller FEPA (korund, till exempel F36). Mer om att mäta ytråhet läser ni i vår artikel om ytråhet och rätt blästermedel.

Typer av blästergrit

Grit är kantigt. Här är de typer vi levererar, från metalliska till mineraliska.

Runda och mjuka blästermedel (inte grit)

Dessa media är runda eller mjuka och skär inte. Ni väljer dem för ett slätt resultat, för shot peening eller för känsliga arbetsstycken. För shot peening gäller strängare krav på kornstorlek, homogenitet och hårdhet; läs mer om media för shot peening.

Jämför blästermedel: form, hårdhet och återanvändning

Värden enligt produktdatablad och facklitteratur; det exakta antalet cykler beror på arbetstryck, inställning och rening. Metalliskt grit (4,5 kg/l) slår hårdare och tar bort tjocka skikt snabbare än mineraliskt grit (2 kg/l), men mineraliskt grit har betydligt fler korn per kilo och blästrar ända ned i porerna.

Välj det finaste korn som fortfarande ger önskad profil: grövre än nödvändigt kostar blästermedel, färg och tid. Hur kornstorlek och ytråhet hänger ihop läser ni i ytråhet och rätt blästermedel.

Blästermedel för engångsbruk: smältslagg, kalciumsilikat och glasgrit

Utöver återanvändbart grit finns blästermedel för engångsbruk: smältslagg, kalciumsilikat (säljs ofta som ’blästersand’ eller ’blästergrit’ i byggvaruhus) och krossat glas. De är billiga per kilo och lämpar sig för blästring utomhus, där blästermedlet sopas upp och forslas bort efter användning.

I en blästerkabin eller blästerhall är de sällan det bästa valet. De bryts ned till damm efter en eller några få cykler, förbrukningen per m² är hög och även bortforslingen kostar pengar. Dessutom blir smältslagg allt svårare att få tag på. Den som blästrar regelbundet kommer nästan alltid billigare undan per blästrad m² med återanvändbart steel grit eller korund i en anläggning med rening av blästermedlet, och får mindre damm i kabinen.

Återanvänd blästermedel: räkna per m², inte per kilo

Metalliskt grit håller hundratals till tusentals cykler, mineraliskt grit tiotals, förutsatt att det renas efter varje cykel. Damm, färgrester och trasiga korn måste bort, annars sjunker blästerhastigheten och dammbildningen ökar.

Priset per kilo säger därför lite. Det som räknas är hur mycket blästermedel ni förbrukar per blästrad kvadratmeter. Som riktvärde för återvinningsbart grit i en blästerkabin:

Garnet är billigt per kilo, men ni förbrukar sex gånger så mycket av det per m² som av steel grit. För mineraliskt grit fördubblas dessutom förbrukningen mellan 4 och 6 bar arbetstryck. I praktiken är blästertrycket och doseringsventilen ofta för högt inställda; även det mäter vi när vi provblästrar era arbetsstycken.

Blästermedlet i sig är bara en del av kostnaden per m². Även blästerhastigheten, slitaget på maskinen och bortskaffandet av använt blästermedel räknas. Rostfritt grit är till exempel dyrt per kilo men kan bli fördelaktigt totalt sett: det håller länge och maskindelarna slits mindre.

Vi bygger de anläggningar som gör återanvändning möjlig: blästermedelsrenaren i blästerkabinen, återvinningsanläggningen för blästermedel för stora blästerhallar och vakuumsuganläggningen för blästring på plats. Vi tar även hand om bortforslingen av använt blästermedel.

Arbetstryck, luftförbrukning och blästermunstycke

Samma blästermedel kan arbeta betydligt mer ekonomiskt i en anläggning än i en annan. Tre inställningar gör skillnaden:

• Arbetstryck: för mineraliskt grit fördubblas förbrukningen ungefär mellan 4 och 6 bar. Ett högre tryck är alltså inte automatiskt snabbare eller billigare.
• Doseringsventil: står den för långt öppen går mer blästermedel genom munstycket än nödvändigt, utan att resultatet blir bättre.
• Blästermunstycke: diametern avgör hur mycket luft och blästermedel som passerar, och därmed hur stor kompressorn måste vara. Ett slitet munstycke blir vidare och förbrukar obemärkt mer luft och blästermedel.

I praktiken ser vi ofta att blästertryck och doseringsventil är för högt inställda. Ytråheten blir då högre än nödvändigt, med ökad förbrukning av både blästermedel och färg som följd. Vi levererar hela tryckluftskedjan: BlastWizard® blästerkärl, kompressorer och tryckluftsbehandling, blästermunstycken och slangar, och ställer in anläggningen tillsammans med er.

Damm, utsug och rening av blästermedel

Damm uppstår när korn bryts sönder. Hårda, sega media som steel grit, rostfritt shot och keramiska pärlor bryts sällan; mineraliskt grit bryts snabbare och ger mer damm. Korn mindre än cirka 0,2 mm gör ingen nytta vid blästringen och ställer bara till problem: dålig sikt, ett smutsigare arbetsstycke och lägre blästerhastighet.

Därför hör ett bra utsug och en bra rening alltid till återanvändbart blästermedel. Blästermedelsrenaren skiljer damm, färgrester och för små korn från det användbara blästermedlet, stoftavskiljaren fångar upp dammet och håller luften i kabinen klar. Med mindre damm håller även filterpatronerna längre. Blästring med kvartssand är strängt förbjudet: det fina dammet tränger djupt ned i lungorna och orsakar silikos (stendammslunga).

Tester i vårt eget blästerlabb

Vi har ett fullt utrustat blästerrum för tester med eget laboratorium. Utifrån försök med era egna arbetsstycken rekommenderar vi vilken typ av blästermedel, kornstorlek och blästerprocess som ger bäst resultat. Vi mäter ytråheten, bedömer blästermedlets kvalitet och maskinens inställningar och jämför resultatet med önskad renhetsgrad enligt ISO 8501-1 (till exempel Sa 2½). Ni får en laboratorierapport med konkreta rekommendationer, inklusive förväntad förbrukning per m².

Vanliga frågor om blästermedel